Vilka faktorer avgör vinets färg?

Vin kommer i olika färger, från vitt till rött till reste sig. Alla dessa viner är gjorda av jäst druvjuice, men hur ger denna process så olika färger?

Vinets färg bestäms av typen av druvor som används och vinframställningsprocessen. Vita viner görs vanligtvis med vita druvor, medan röda och roséviner görs med röda druvor.

Druvornas jäsningsprocessen

Skalen på röda druvor innehåller ett pigment som kallas antocyanin, vilket är ansvarigt för den karakteristiska röda färgen på dessa viner. Under jäsningsprocessen utvinns antocyanin från druvskalen och ger vinet sin färg.

Vita viner genomgår en annan jäsningsprocess där skalen tas bort för jäsning, vilket resulterar i ett ljusare färgat vin. Roséviner görs genom att röda druvor jäser med skalen kvar, men under en kortare tid än vad som används för framställning av roséviner. red wijn. Denna kortare jäsningstid gör att mindre antocyanin kan extraheras från druvskalen, vilket resulterar i ett vin med en rosa ton.

Vinets färg kan också påverkas av åldringsprocessen, även känd som åldrande av vinet. Vin som lagrats på ekfat kommer ofta att få en gyllene eller bärnstensfärgad färg på grund av närvaron av tanniner i skogen. Viner som inte har lagrats på fat kan genomgå en annan lagringsprocess där de utsätts för syre, som också kan ändra färg. Till exempel kan vita viner bli gulare med tiden, medan röda viner kan bli brunare.

Så typ av druva, vinframställningsprocessen och åldringsprocessen bidrar alla till vinets färg. Nästa gång du njuter av en glas vin ta en stund att uppskatta alla faktorer som är involverade i att skapa den unika färgen.

druvskalet

Om röda viner röda och roséviner reste sig vinet måste vara gjort på druvor med svart skal. Dessa skinn måste förvaras i kontakta stanna med juicen.

Om saften extraheras och huden omedelbart avlägsnas, är det möjligt att vitt vin att göra på svarta druvor – Champagne är ett känt exempel på ett vin som gjorts på detta sätt. I praktiken dock nästan alla vita viner gjorda av druvor med vitskal.

Typ av druva som används

Vinets färg bestäms av vilken typ av druva som används, samt hur länge saften är i kontakta är med skalet. Vitt vin görs på gröna druvor, medan red wijn är gjord av röda eller svarta druvor. Den färglösa juicen från krossade druvor börjar bli gulbrun när den utsätts för syre, och denna process påskyndas av närvaron av antocyanin i druvskalet.

Röda viner får sin färg under lång tid kontakta med huden, vilket säkerställer mer syresättning och därför en djupare färgutveckling. Vita viner kommer oftast bara in under en kort tid kontakta med skalen, vilket hindrar dem från att utveckla en djup färg.

En vinmakares inflytande

Med skapandet av vitt vin druvskalen och kärnorna tas vanligtvis bort före jäsning. Den klara, sockersöta vätskan jäses sedan till vitt vin. Vinets färg bestäms av tidpunkten för skalet kontakta är med saften och efter vilken typ av druva som används. Vita viner kan variera i färg från ljust halmgult till gult, medan röda viner vanligtvis bärnsten eller lila.

Vinets färg bestäms av vinmakarens metoder under jäsningen. Ju längre druvskalet kommer in kontakta är med juicen, desto djupare blir färgen. Temperatur och tid spelar också en roll för att bestämma vinets slutliga färg och tanninhalt.

Vinets färg bestäms av den tid som druvsaften är inne på kontakta är med druvskalen. Om saften i kontakta kommer med skalen, vinet blir vitt. Om saften får ligga länge kontakta är med skalen blir vinet rött.

Analysera vinfärgen som ett proffs

När det kommer till färgen på vin spelar många faktorer in. Den viktigaste är den druvsort som används – varje druvtyp ger vin med en distinkt nyans. Till exempel görs röda viner på mörkfärgade druvor som t.ex Cabernet Sauvignon en Pinot Noirmedan vita viner är vanligtvis gjorda av ljusare färgade druvor som t.ex Chardonnay och Sauvignon Blanc.

Andra faktorer som kan påverka vinets färg inkluderar graden av oxidation (syreexponering), hur lång tid vinet har åldrats och om det har filtrerats eller inte. I allmänhet tenderar yngre viner att vara ljusare i färgen, medan äldre viner tenderar att ha en mer intensiv, djupare nyans.

Använd följande tips för att bedöma utseendet på ditt vin:

• Håll vinet i 45° vinkel mot en vit yta (t.ex. ett papper). Detta kommer att hjälpa dig att bättre bedöma färgen och intensiteten.
• Kontrollera om det finns sediment på botten av glaset. Detta är särskilt vanligt i äldre viner och kan göra att vinet blir grumligt eller matt.
• Observera vinets klarhet. Ett vin med bra klarhet ska vara fritt från partiklar eller dis, medan ett vin med dålig klarhet kan verka grumligt eller oklart.

Skillnad i regioner

Olika regioner producerar vin med olika egenskaper, och dessa egenskaper kan användas för att bestämma färgen på vin. Till exempel kommer viner från kallare regioner vanligtvis att vara ljusare i färgen, medan viner från varmare regioner tenderar att vara mörkare. Vilken typ av druva som används kan också påverka färgen på vinet, som röda druvor red wijn producera och vita druvor vitt vin.

Slutligen kan åldringsprocessen också påverka färgen på vin, som vita viner brukar bli mer gyllene med åren, medan röda viner blir oftast mer tegelröd i färgen när de åldras.

Så, för att sammanfatta, bestäms färgen på vin av regionen där det produceras, vilken typ av druva som används och lagringsprocessen. Kallare regioner kommer att producera ljusare viner, medan varmare regioner kommer att producera mörkare viner. Röda druvor kommer red wijn producera, medan vita druvor vitt vin kommer att producera. Och kommer till slut vita viner brukar bli mer gyllene med åren, medan röda viner blir oftast mer tegelröd i färgen när de åldras.

Skillnaden i färgtonerna på ett vin

Olika färger på vin kan bestämmas av druvskalen. Om du går på en vinprovning ser du att de olika djupen och färgerna syns tydligt. Å andra sidan kan färgen på ett gammalt vin ha förändrats med åldern. Men det första utseendet på ett nygjort vin är nästan helt påverkat av druvskalet.

Att jämföra färger på viner kan vara roligt och informativt, oavsett om du är på en formell vinprovning eller informellt provar olika viner med vänner. Försök att lägga märke till skillnaderna i djup och färg mellan olika typer av vin.

Vinets färg bestäms av pigmenten i druvskalet. Dessa pigment kallas antocyaniner och kan variera i färg från ljusrosa till mörklila. Mängden antocyanin i druvskalet avgör hur mycket färg som extraheras från druvan under jäsningen.

Vita viner görs på druvor med vitkött och dessa druvor innehåller väldigt lite antocyanin. Färgen på vitt vin bestäms till stor del av den tid som saften påverkas under jäsningen kontakta är med skalet. Chardonnay har till exempel vanligtvis mer gyllene eller gula nyanser, medan Sauvignon blanc tenderar att vara ljusare halm.

Roséviner görs med en blandning av röda och vita druvor, eller begränsas av saften i kontakta att komma med skalet på röda druvor. Färgen kan variera från ljusrosa till djupt lax, beroende på druvsort och vinframställningsteknik.

Röda viner är gjorda av röda druvor, som innehåller höga halter av antocyanin. Ju längre juicen jäser in kontakta med skalen, desto djupare blir färgen på vinet. Några vanliga druvsorter för red wijn zijn Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir och Sangiovese.

Typen av fat som används för lagring spelar också en roll för vinets slutliga färg. fat gjorda av fransk ek tenderar att lägga till en gyllene nyans, medan fat gjorda av amerikansk ek kan ge en brun eller rödaktig nyans. Slutligen behåller viner som lagrats i rostfria ståltankar sina ljusa, livfulla färger.

Kroatien är ett land med en lång vintradition

Kroatien är ett land med mångfald, och det är vinet också. Mer än 100 inhemska druvsorter odlas i landet, vilket resulterar i ett lika varierat utbud av viner. Kroatien är känt för att vara hem för ett antal utmärkta vingårdar och vingårdar, som producerar både traditionella och moderna vinstilar. Här är tre av de mest populära kroatiska vinerna:

1. Graševina

Graševina är en vit druvsort som odlas mycket i Kroatien, särskilt i den nordvästra regionen Slavonien. Den producerar lätta, fräscha viner med delikata blom- och citrusaromer. Graševina jämförs ofta med den italienska Pinot Grigio eller Sauvignon Blanc och är ett utmärkt tillbehör till vis– och skaldjursrätter.

2. Plavac Mali

Plavac Mali är en röd druvsort med ursprung i Kroatien. Det är den huvudsakliga druvan som används i produktionen av den dalmatiska "zinfandel", en full red wijn med intensiva mörka fruktsmaker. Plavac MaliViner innehåller vanligtvis mycket alkohol och passar bra till rejäla kötträtter.

3. Posip

Posip är en druvsort för vitvin som odlas i Kroatien, där den används för att göra ljus vita viner Att producera. Druvan är känd för sin höga aciditet och används ofta i blandningar med andra druvsorter. Färgen på Posipvin kan variera från ljust halmgult till gult, beroende på mognadsgraden. Druvan används även för framställning av mousserande vin och dessertvin.

4. Malmsey dubrovacka

Malmsey Dubrovačka är en vit druvsort som odlas i Dubrovnik-regionen i Kroatien. De resulterande vinerna är medelfylliga med uppfriskande syror en aroms av stenfrukt och honung. Malmsey Dubrovačka passar bra till skaldjur, fågel och milda ostar.

Dessa är bara några av de många utmärkta kroatiska viner som är värda att utforska. Så nästa gång du känner för något nytt, se till att prova någon av dessa stammar.

Slutsats om vinfärgerna

Vinets färg bestäms av druvsorten, macerationstiden och produktionsprocessen. Den viktigaste faktorn är druvsorten. Vita viner görs på vita druvor, medan röda viner är gjorda av svarta eller blå druvor.

Macerationstiden är den tid då druvskalen är inne kontakta kom med juicen. Detta bestämmer färgen på vinet. Produktionsprocessen är också en faktor, eftersom vissa vinproducenter använder en teknik som kallas "bleeding" för att ändra färgen på vinet röda viner te avlägsna.

Viner från Kroatien är bland de finaste och godaste i världen. Så om du letar efter ett vin som kommer att glädja dig, se till att prova kroatiska viner!